Har du någonsin upplevt ett tillstånd där dina känslor är i uppror? Du kan inte tänka och du kan varken styra din kropp eller din hjärna; du är ömsom kall och ömsom varm? Dina kinder blossar, halsen känns spänd och dina axlar har skjutit upp mot öronen?

Det som hänt är att du har blivit kidnappad av amygdalan in din hjärna. På engelska kallas det för en amygdala hijack och innebär att vi är satta i så kallad fight-flight-freeze mode. Vi har helt enkelt inte tillgång till vår rationella, tänkande hjärna.

Begreppet amygdala hijack introducerades av Daniel Goleman, författare till bestsellern Emotionell intelligens och innebär att amygdalan, vår hjärnas alarmsystem, har tagit över. Det intressanta är att amygdalan reagerar på samma sätt vare sig vi är utsatta för en reell livshotande situation som för en upplevd livshotande situation. En upplevd sådan skulle kunna vara ett mejl som kommer fredag eftermiddag med krav från någon kund som gör att du måste ställa in din helgresa till London som du länge sett fram emot. Eller faktiskt bara att någon sagt fel sak under mötet. Ibland vet vi inte ens varför vi har blivit triggade in i situationen.

I vår ofta stressade vardag finns det många tillfällen för amygdalan att sätta igång samma reaktion som om vi skulle stött på en björn i skogen.

Stödja mellanchefer 
I en organisation som gått igenom många förändringar och där förändringarna inte varit så lyckade alla gånger, kan många mellanchefer uppleva att de titt som tätt stöter på en björn. När man redan har en hög stressnivå i kroppen är steget till en amygdala-kidnappning inte alltid så långt. Satta i fight- flight-freeze mode förlorar vi, som tidigare nämnts, kontakten med vår hjärnas rationella delar. Vi kan vare sig tänka eller ta beslut. Att i det här läget kunna hantera sina egna känslor och samtidigt hantera en uppkommen svår situation är inte lätt.

Det har nog aldrig varit svårare och mer krävande att vara mellanchef än det är idag.

Mellanchefen har en viktig roll i en förändring. Hen ska leda förändringen i sitt team, bryta ned ledningens budskap, göra världen begriplig, skapa tillit och trygghet. Samtidigt ska hen hantera vad förändringen kan innebära för egen del.

Många företag väljer att framgångsrikt satsa på stöd till mellancheferna under en förändring. Det tycker vi på Brainpartner är en klok och smart investering. I dagens gamification-iver och internkommunikation i form av medarbetarkampanjer (som vore de reklamkampanjer) som syftar till lyckade förändringar, vill vi påminna och slå ett slag för mellancheferna. De har en viktig roll för att en organisation ska lyckas med en förändring, inte minst sett från ett hållbarhetsperspektiv. Mellanchefernas erfarenheter och kompetensutveckling kan nämligen återanvändas i kommande förändringar. Väljer man att satsa på stöd för mellancheferna kan deras utveckling lågsiktigt blir en del av företagets DNA. Och i dagens läge, vem tackar nej till en förändringsbenägen organisation?

Britta Bylander

Har du någonsin upplevt ett tillstånd där dina känslor är i uppror? Du kan inte tänka och du kan varken styra din kropp eller din hjärna; du är ömsom kall och ömsom varm? Dina kinder blossar, halsen känns spänd och dina axlar har skjutit upp mot öronen?

Det som hänt är att du har blivit kidnappad av amygdalan in din hjärna. På engelska kallas det för en amygdala hijack och innebär att vi är satta i så kallad fight-flight-freeze mode. Vi har helt enkelt inte tillgång till vår rationella, tänkande hjärna.

Begreppet amygdala hijack introducerades av Daniel Goleman, författare till bestsellern Emotionell intelligens och innebär att amygdalan, vår hjärnas alarmsystem, har tagit över. Det intressanta är att amygdalan reagerar på samma sätt vare sig vi är utsatta för en reell livshotande situation som för en upplevd livshotande situation. En upplevd sådan skulle kunna vara ett mejl som kommer fredag eftermiddag med krav från någon kund som gör att du måste ställa in din helgresa till London som du länge sett fram emot. Eller faktiskt bara att någon sagt fel sak under mötet. Ibland vet vi inte ens varför vi har blivit triggade in i situationen.

I vår ofta stressade vardag finns det många tillfällen för amygdalan att sätta igång samma reaktion som om vi skulle stött på en björn i skogen.

Stödja mellanchefer 
I en organisation som gått igenom många förändringar och där förändringarna inte varit så lyckade alla gånger, kan många mellanchefer uppleva att de titt som tätt stöter på en björn. När man redan har en hög stressnivå i kroppen är steget till en amygdala-kidnappning inte alltid så långt. Satta i fight- flight-freeze mode förlorar vi, som tidigare nämnts, kontakten med vår hjärnas rationella delar. Vi kan vare sig tänka eller ta beslut. Att i det här läget kunna hantera sina egna känslor och samtidigt hantera en uppkommen svår situation är inte lätt.

Det har nog aldrig varit svårare och mer krävande att vara mellanchef än det är idag.

Mellanchefen har en viktig roll i en förändring. Hen ska leda förändringen i sitt team, bryta ned ledningens budskap, göra världen begriplig, skapa tillit och trygghet. Samtidigt ska hen hantera vad förändringen kan innebära för egen del.

Många företag väljer att framgångsrikt satsa på stöd till mellancheferna under en förändring. Det tycker vi på Brainpartner är en klok och smart investering. I dagens gamification-iver och internkommunikation i form av medarbetarkampanjer (som vore de reklamkampanjer) som syftar till lyckade förändringar, vill vi påminna och slå ett slag för mellancheferna. De har en viktig roll för att en organisation ska lyckas med en förändring, inte minst sett från ett hållbarhetsperspektiv. Mellanchefernas erfarenheter och kompetensutveckling kan nämligen återanvändas i kommande förändringar. Väljer man att satsa på stöd för mellancheferna kan deras utveckling lågsiktigt blir en del av företagets DNA. Och i dagens läge, vem tackar nej till en förändringsbenägen organisation?

Britta Bylander